Kort historik
På våren 1968 infördes Stiftelsen Kilens hembygdsgård i Sideby i stiftelseregistret.
Stiftelsen Kilens Hembygdsgård i Sideby har fått sitt namn efter Kilens fiskeläge i Sideby. På den mark där Kilens Hembygdsgård finns har det även förekommit sågverksamhet och skeppsbyggnad.
Initiativ till grundandet togs år 1967 av Harald Teir. Samma år påbörjades uppförandet av Fransgården. Alla byggnader är flyttade till området från närliggande byar inom nuvarende Kristinestads kommun. Museiområdet har planerats av arkitekt Erik Kråkström medan uppförandet av alla byggnader har gjorts av frivilliga på talko.
Fransgården 1969. Den första byggnaden som uppfördes på Kilen med början 1967. Foto Trygve Lindqvist
Kilen invigdes sommaren 1969 av dåvarande presidenten Urho Kekkonen. Under årens lopp har verksamheten både vuxit och varierat till sitt innehåll.
President Urho Kekkonen inviger Kilen 6 juli 1969. Foto Trygve Lindqvist.
Trygve Lindqvist skriver om invigningen (2021):
Det var fullt pådrag på Kilen i Sideby i början av juli för 50 år sedan då Kilens hembygdsgård skulle invigas av president URHO KEKKONEN. Som gammal "fiskare" var Kekkonen särskilt intresserad av Jannegården. Han poängterade i sitt invigningstal att hembygdsgården kommer att bli ett "levande museum som ger en klar uppfattning om gångna generationers hårda liv i steniga vatten och marker"
Stiftelsens grundare och initiativtagare var framsynta personer som med tillkomsten av Kilens Hembygdsgård ville slå vakt om den finlandssvenska befolkningens kultur genom att befrämja forskning om allmoge-kulturen och sprida kunskap om denna. Man ville ge nejdens människor en plats för samling och förströelse, befrämja ungdomens forstran till känsla för hembygden, solidaritet och ansvar för naturen, kultur och medmänniskor samt verka för bygdens andliga och materiella utveckling.
Redan i startskedet betonades starkt att Kilens Hembygdsgård skulle bli ett levande museum. Denna målsättning kan man säga har förverkligats till fullo. Här försiggår många slag av aktiviteter. Det vackra, flera hektar stora, museiområdet som omfattar ett trettiotal byggnader fungerar idag som ett finlandssvenskt kulturcentrum. Otaliga är de kurser, lägerskolor, utställningar och festligheter som hålls på Kilen. Kilens Hembygdsgård är känd i hela Svenskfinland och börjar till allt större del även uppmärksammas i finskspråkiga trakter.
Byggnaderna på museiområdet bildar tillsammans med hamnens strandbodar, båthus och magasin en enhetlig kulturmiljö, där fiskestranden och museiområdet bindes samman av såghagen. Området kring Kilen har tagits med bland de riksomfattande kulturlandskapen i Miljöministeriets betänkande. Områdets flora är unik och enligt forskningarna borde området vårdas så att floran så långt som möjligt kan bibehållas.
Kilens hembygdsgård är en utmärkt plats för seminarier, lägerskolor, familjefester, utflykter och representation. Ni kan uppleva en annorlunda dag på ett levande museiområde i naturskön kustmiljö.
Några bilder från slutet av 60-talet
Bilderna publiceras med tillstånd av Trygve Lindqvist. Trygve var en flitig fotograf under den tid han var rektor vid Lappfjärds Folkhögskola 1968-1972. Han hann med att ta ca 10 000 bilder i Sydösterbotten. Kilen tackar!
Bilder från invigningen 6 juli 1969
Presidenten anländer och söker sig till festplatsen med följe.
Presidenten intar hedersplatsen, Minister Grels Teir som också höll tal i förgrunden. Presidenten inviger Kilen.
En talrik publik deltog i invigningsfesten där bl.a. Närpes Skolmusikkår med sina Drillor uppträdde.
Några byggnader som uppfördes i begynnelsen
Fransgården
1700-tals huset och Henriksdalshuset.
Bodarna och Jannestugan med Väderkvarnen i bakgrunden.
Vyer från Kilviken
